Vardagsproblem & Co.

De senaste två dagarna har jag sagt hejdå till så många människor (och en kisse) så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Försökte undvika att prata om det på jobbet, men tillslut kan man inte springa från det längre. I skrivande stund försöker jag att inte gråta. I AM SÅ BLÖDIG. 

Fast det kanske är ett rätt bra betyg på folk? Att en blir rätt så mycket ledsen av att säga hejdå, på återseende eller förväl för alltid. Nej jag överdriver inte, vissa av dessa människor kommer jag aldrig att träffa igen och då syftar jag på de fantastiska brukarna jag arbetat med under hösten och början av detta år.

Eksjö hemtjänsts brukare: I will never forget you <3

 

Detta är det enda, och sista töntfaktor-inlägget ni någonsin kommer få från mig.

Avslutade denna flänn-session med att döda en fluga bara för att känna mig lite hårdhudad.

 

 

P.S.

Vann även 30 riksdaler på en trisslott, så livet leker väl kan man säga!

D.S